Litet Avelslexikon

A- B- C-D- E- F- G- H- I- J K- L- M - N- O - P - Q - R - S - T U V W - X - Y - Z- -ÅÄ- -Ö
 
Agouti. En sydamerikansk gnagare har genom sin päls givit namn åt det allra vanligaste utseendet på katters päls och pälshår - agouti.
En agoutikatt har mönstrad päls, där finns områden med enfärgade hårstrån och områden med hårstrån som är tickade, det vill säga pälshåren har ett eller flera band av omväxlande mörk och ljus färg. Olika mängd melanin förs in i hårstrået under hårets utväxt och åstadkommer de bandade hårstråna. Igenkänningstecken för agouti är orange nosspegel hos svartpgimenterade katter, pälshåren inuti örat är ljusbleka och enfärgade, läpparna är mörka och hakan ljus samt undersidan av svansen är ljus. Det finns fler olika grundmönster. (Hämtat ur Ylva Stockelbergs bok "Kattuppfödning, avel och genetik")
 
Albinism Albino. Förlust av förmågan att bilda färgpigment. Albinodjur blir helt vita med röda ögon.
Allel. Platsen för ett arvsanlag (ett locus) på en kromosom kan besättas av gener med olika verkan. Olikverkande gener tillhörande ett bestämt locus kallas alleler.
 
Artificiell insemination. AI eller konstgjord sädesöverföring. AI används då en normal parning av någon orsak inte kan utföras eller när man vill använda ett enskilt handjur mer än naturlig parning skulle medge.
 
Artificiellt urval. Människan val av individer för parning kallas för artificiellt urval till skillnad från den gallring av individer som sker under naturförhållanden (se Naturligt urval)
 
Arvsanlag. En del av en kromosom med bestämd inverkan på en individs egenskaper. Ett annat ord för arvsanlag är gen. Summan av ett djurs arvsanlag, gener, kallas dess genotyp.
Arvbarhet. Arvbarhet är ett begrepp som används inom avelsläran för att ange den säkerhet med vilken vi kan förutsäga avkommans utseende eller prestationsförmåga med ledning av mätningar eller bedömningar av föräldrars eller andra släktingars egenskaper. Arvbarheten kan variera från 0% till 100%. Vid 0% bestäms egenskapen inte alls av arv utan enbart av miljöpåverkan. Vid 100% är alla skillnader vi kan se mellan djur beroende på deras arvsanlag. Flertalet egenskaper uppvisar arvbarheter mellan dess ytterlighetsvärden. Den vetenskapliga termen för arbarhet är heritabilitet.
Avel. Planerad förökning av djur efter bestämda regler så att den samlade mängden arvsanlag i en djurstam, dess genpool, påverkas på ett planlagt sätt. Målsättningen kan vara att därmed färändra bestämda egenskaper eller att genom slumpparning hålla djurstammen genetiskt ofärändrad.
 
Avel. Att skapa rastypiska, friska och sunda katter, fria från defekter och med gott kynne.
 
Avmaskning. Katter som äter möss blir förr eller senare angripna av mask, men även innekatter kan drabbas. Symtom på maksangrepp kan vara diarré, glanslös päls, svullen buk, dålig aptit, kräkningar, samt att katten äter mycket men ändå är smal. Avmaskningsmedel finns att köpa på apotek.
Avelsmetod. Regel för parning av djur, ofta enligt bestämda släktskapsförhållanden såsom nära inavel, linjeavel, utavel eller olika planerade korsningssystem. Andra metoder förekommer, exempelvis parning efter likhet, parning av motsatta typer osv.
Avelsurval. Urval av de djur som skall bli föräldrar till nästa generation.
Avelsvärde. Ett djurs avelsvärde definieras som dess förmåga att genom överföringen av sina arvsanlag påverka egenskaperna hos sin avkomma.
Avelsvärdering. Metod för att bedöma de troliga verkningarna av ett djurs arvsanlag på dess avkomma. Avelsvärdering kan genomföras genom granskning av stamtavlor, genom avkommeprovning eller genom att undersöka individen själv, sk individprövn ing.
Avkommebedöning. Metod för att bedömma ett djurs avelsvärde genom att studera dess ungar.
Backcrossing. se återkorsning.
 
Bicolour. En vit päls med fläckar av en annan färg på rygg, svans och huvud.
 
Blinkhinna. Ett tunt skyddande membran som sitter i inre ögonvrån (även kallat det tredje ögonlocket), som dras ner över ögat om katten är sjuk eller skadad.
Blodslinje. Ett uttryck som härstammar från äldre föreställningar om att egenskaper nedärvdes med blodet. Blodslinje syftar i dag på en härstmnings- eller släktskapslinje, men garanterar inte nära genetisk släktskap mellan två individer inom linjen och utgör därför alltför svag grund för avelsvärdering.
Blödarsjuka. En ärftlig defekt som leder till att blodet inte kan koagulera så att blödningar från normala sår avstannar. Sjukdomen ger hög dödlighet. På grund av att anlaget är recessivt (vikande) och sitter på den könsbestämmande X-kromosomen drabbar sjukdomen normalt bara handjur som inte har någon skyddande gen på sin Y-kromosom.
 
Borsthår eller mellanhår. Strävt mellanliggande pälshår, längre än underullen men kortare än täckhåret, som hjälper till att isolera och skydda underullen. Se även Underull.
 
Bruksavel. Avel i syfte att förbättra bruksegenskaper.
Topp.
Burmesmönster. Päls där den mörkaste färgen finns på huvudet, benen och svansen, medan kroppen har en lite blekare nyans i samma färg.
 
Calico. Ett vitt pälsmönster med stora fläckar av rött och svart eller crème och blått. Likt sköldpaddsvarianten är en calico nästan alltid med säkerhet en hona.
 
Cell. Alla kroppsvävnader är uppbyggda av celler. Cellen består av kärna, cytoplasma och cellvägg. I cellkärnan finns kromosomer, som är bärare av arvsanlag.
 
Celldelning. Celler förökar sig genom delning. Vid celldelningen får varje ny cell normalt en full uppsättning av arvsanlag. Undantag utgör könscellerna, ägg och spermier, som vardera bara får halva uppsättningen kromosomer. Normalt kromosomantal återställs när ägg och spermie förenas vid befruktningen.
Topp.
Chinchilla. En långhårskatt med tickat pälsmönster där pälshåren är ljusa eller vita utom i topparna, som är mörkare; eller denna pälstyp hos vilken katt som helst.
 
Cobby. En kroppstyp som är satt och kort med kraftig benstomme.
 
Colourpoint. Ett maskat eller pointat pälsmönster, där ansikte, öron, svans och ben har en solid färg som är mörkare än kroppsfärgen.
 
Dihybrid. Heterozygot i två allelpar. Heterozygot i ett par kallas monohybrid osv.
 
Dilutionsfärg utspädd fullfärg. Blått är en utspädning av svart och creme är en utspädning av rött. Dilutionsfärg är recessiv i förhållande till fullfärg. För att avkomman ska få dilutionsfärg krävs att båda föräldrarna själva är dilution, eller bär på anlaget.
 
Doftmarkering. Spår av urin eller doft från körtlar, lämnade av katter för att markera revir eller signalera deras närvaro under parningstider. Utsöndras då och då som ett tecken på stress (t ex när det är för mycket folk). Benämns ibland urinmarkering.
 
Dominans. Gener på samma genpar, alleler, kan ha olika verkan. När individens egenskaper bara påverkas av den ena genen i ett allelpar sägs den genen vara dominant över den andra genen, som då kallas recessiv (vikande).
Topp.
Dubbel päls. En päls där underpälsen är tjock och tät och som också har en tjock överpäls.
Egenskap. Detalj i en individs exteriör, beteende eller fysiska förmåga som vi väljer att beskriva i ett bestämt syfte, t ex för identifiering, vid avelsurval eller i samband med utställnignar och tävlingar.
 
Enkel päls. En päls där underpälsen saknas eller är mycket tunn.
 
Eutanasi. Användning av läkemedel, vanligtvis en dödande spruta, för att avliva ett djur. Används för att undvika lidande hos ett sjukt och åldrigt sällskpasdjur och för att begränsa kattbeståndet på jourhem för upphittade katter.
 
Fenotyp är hur katten ser ut. Katten kan genetiskt vara t ex en chinchilla men se ut som en shaded silver, eller tvärtom.
 
Fertilitet. Fruktsamhet.
 
Fullfärg. Normalanlag. Fullfärg är den ursprungliga grund-färgen, t ex svart eller rött.
Topp.
Gen. Arvsanlag.
 
Genetic drift. Slumpmässig förskjutning av genfrekvenser. En vanlig följd av avel i begränsade djurstammar (populationer).
 
Genetik. Ärftlighets- och avelslära.
 
Genfrekvens. Andelen av en bestämd gen räknat över alla individer i en stam och inom en grupp av alleler, gener tillhörande en bestämd plats (locus), på ett kromosompar.
 
Genpool. Samtliga gener inom en djurstam.
 
Genotyp är hur katten är sammansatt genetiskt.
 
Glasögon. Områden med ljusare päls runt ögonen, särskilt nedanför.
 
Gruppavel. Avel inom en ras i mer eller mindre obesläktade linjer (grupper).
Topp.
Halskrage. En krage av längre päls runt halsen.
 
Hasen. Bakbensleden på en katt, kattens ankel eller knäled.
 
Heritabilitet. Vetenskaplig beteckning för arvbarhet. Heritabiliteten anges med decimaltal i stället för med procenttal och förkortas h2 (2:an ska vara upphöjd).
 
Heterosis. Korsningseffekt beroende av att all inavel bryts vid parning mellan helt obesläktade djur. Ger som regel ökad storlek, höjd vitalitet och förbättrad fruktsmahet.
 
Heterozygot. Individ som kan bilda könsceller med skilda arvsanlag därför att den bär olika alleler på motsvarande loci (genpositioner) inom homologa kromosomer. Ofta används heterozygot i begränsad bemärkelse och avser då endast en grupp av loci som styr någon bestämd egenskap.
 
Homolog.
 
Homozygot. Individ som endast kan bilda könsceller med samma arvsanlag därför att den bär identiska gener på motsvarande loci (genpositioner) inom homologa kromosomer. Ofta används homozygot i begränsad bemärkelse och avser då endast en grupp av loci som styr någon bestämd egenskap.
 
Hybrid. Katt vars föräldrar tillhör två olika raser. I Sverige är det förbjudet att som sällskapsdjur ha korsningar mellan tamkatt och vilda kattdjur.
 
Hämofili. Se blödarjsuka.
Topp.
Identiska tvillingar. Tvillingar som uppkommit genom att ett enda befruktat ägg delats i tidigt utvecklingsstadium och givit upphov till två individer. Genom sitt ursprung ur samma befruktade ägg får de helt lika, identisk, genuppsättning. Identiska tvillingar förekommer också bland kullsyskon även om de är svårare att påvisa hos flerfödande djurslag än hos djur som normalt bara föder en unge.
 
Inavel. Avelsmetod där individer som är nära besläktade paras med varandra. Leder till ökad homozygotisering med åtföljande sänkt livskraft och sjunkande fruktsamhet.
 
Inavelsdepression. De negativa följderna av inavel.
 
Incestavel. Avel mellan mycket nära besläktade individer, t ex far-dotter, mor-son eller helsyskon.
 
Isogen. Isogena djur har samma genotyp.
 
Intermediär nedärvning. När ingendera genen i ett genpar dominerar över den andra utan båda bidrar till djurets fenotyp sägs den påverkade egenskapens nedärvning vara intermediär. Ibland talar man om intermediär nedärvning för egenskaper som bestäms av många genpar där varje enskild gen har begränsad effekt. Avkomman blir då ofta intermediär mellan de båda föräldradjuren.
Topp.
Kastrering. Att avlägsna testiklarna på en hankatt så att han förlorar sin könsdrift. Se även Sterilisering.
 
Katteri. Ett ställe där man föder upp katter (från engelskans cattery), en motsvarighet till en kennel.
 
Kattungar med mössa. Vita katter har en dominant gen som maskerar andra färger, men kattungar visar ibland en antydan av sin underliggande färg på huvudet, som försvinner med åldern.
 
Klassisk tabby. En tabbypäls med stora virvlande ränder på rygg och ben och fläckar på sidorna.
 
Konturlinjer. Mörka linjer som är dragna från de yttre ögonvråna på katten.
 
Koppling. Gener på samma kromosom nedärvs i stor utsträckning tillsammans och sägs då vara kopplade till varndra.
 
Korsning. 1. Parning mellan individer av olika raser, raskorsning.
2. Parning mellan individer av olika art, artkorsning. Avkomman blir ofta steril, se korsningsbarriär.
 
Korsningsavel. Systematisk tillämpning av korsning i ett avelsprogram. Vissa typer av korsningsprogram har givits särskilda namn:
Återkorsning. Parning av avkomma till föräldrar av olika ras med djur från den ena föräldrarasen.
Alternerande återkosrsning. Återkorsning i flera generationer med växling mellan ursprungsraserna i varje generation.
Rotationskorsning. Korsning mellan tre eller flera raser på så sätt att man hela tiden använder korsningshondjur medan handjuren för varje generation i tur och ordning väljs ur de ingående raserna i ständig rotation.
Treraskorsning. Vanligen systematisk korsning i varje generation mellan hondjur, som är korsningar mellan två raser, med handjur av en tredje ras utan att raserna växlar så som i rotationskorsning.
Fyrraskorsning. Fast korsningsprogram mellan fyra raser där han- och hondjur i slutledet båda är korsningsdjur mellan två av de fyra ursprungsraserna.
Topp.
Korsningsbarriär. Med korsningsbarriär menas att två arter inte längre fortplantar sig och ger fruktsam avkomma genom parning med varandra. Korsningsbarriären kan vara definitiv, p g a kromosomskillnader som stör normal bildning av könsceller. Korsningsbarriärer uppstår ofta först som beteendeskillnader vilka minskar parningsbenägenheten mellan arter. I det skedet kan barriären ännu brytas. Sådana barriaärer finns mellan vissa hunddjur. Coyote och hund parar sig normalt inte, men ger fruktsam avkomma om parning sker. Ju längre tid sådana beteendebarriärer upprätthålls desto större är sannolikheten för att också definitiva genetiska barriärer bildas.
 
Korsningseffekt. Avkomma efter korsning mellan djur av olika raser inom en och samma art visar ofta ökad livskraft, förbättrad fruktsamhet, lägre sjuklighet, mindre förekomst av ärftliga defekter och sjukdomar samt ökad mental stabilitet. Denna effekt kallas korsningeffekt, eller heterosis, och beror i första hand på att all inavel bryts vid korsning så att gener med negativ verkan inte kan dubbleras, homozygotiseras, hon avkomman.
 
Kromosom. Kromosomer är trådformade färgbara kroppar i cellkärnan och bärare av arvsanlagen. De förekommer parvis i kroppssceller men antalet halveras vid bildande av könsceller. De båda kromosomerna i ett par är normalt lika. Ett kromosompar bestämmer kön. Hos hondjur är båda kromosomerna lika i detta par och betecknas XX. handjurets spermier kan därför bära endera X- eller Y-kromosom och blir därmed avgörande för avkommans kön.
 
Kvalitativ nedärvning. Nedärvning i egenskaper som kan indelas i enkla klasser, ex nedärvning av pälsfärg (svart, vit gul osv) och hårlag (korthår, långhår, strävhår) eller defekter (ex långsvans, stubbsvans).
 
Kvantitativ nedärvning. Nedärvning i egenskaper som kan indelas i klasser först efter mätning, vägning eller bedömning, ex kroppsstorlek, olika typer av prestationsförmåga osv.
 
Kvalitativa och kvantitativa egenskaper. Se kvalitativ och kvantitativ nedärvning.
Könsbegränsade egenskaper. Egenskaper som bara kan utvecklas hos det ena könet trots att båda könen bär gener för egenskaperna. Förmåga att producera mjölk och ge di är således könsbegränsad till hondjur men anlagen nedärvs också via handjuren till deras döttrar.
Könsbundna egenskaper. Egenskaper vars utveckling styrs av gener som är belägna på könskromosomerna.
Könskromosom. Se kromosom.
Könspåverkade egenskaper. Egenskaper som förekommer hos båda könen men är påverkade i olika grad av ex könshormoner. Det kan gälla exempelvis olika utveckling av kroppsdelar, ex kraftigare benstomme och muskelutveckling hos handjur.
 Letal. Av lat. letalis = dödlig.
Letalanlag. Ett letalanlag är en gen med dödlig verkan hos bäraren. Letalgener kan vara dominanta eller recessiva, dvs ge sin verkan endera ensamma tillsammans med en normal gen eller först när båda generna i ett par är av den letala typen.
Linjeavel. Linjeavel innebär att man i avelsarbetet koncentrerar aveln kring en bestämd individ så att denna förekommer på flera håll i avkommans härstmning. Linjeavelns mål är att öka släktskapen mellan framtida avkomlingar och ett framstående avelsdjur. Linjeavel bör inte bedrivas som nära släktskapsavel, ex far-dotterparningar, flera generationer i följd, eftersom det ökar inavelgraden starkt (med åtföljande inavelsdepression) utan att åstadkomma den ökade släkskapen mellan anfader och avkomma. Vid t ex upprepad kusinavel, eller motsvarande, kan däremot släktskapen höjas avsevärt utan att inavelsgraden därför stegras till skadliga nivåer.
Locus. Platsen för en gen på en kromosom kallas för locus. Se också allel.
Lynx point. En maskad (pointad) päls där maskningen har underliggande tabbyränder, känd som tabbypoint i Europa.
 
Löpning. Perioder när honkatten är fertil. Löpet brukar pågå 5-8 dagar och återkommer med 2-3 veckors mellanrum hela året, om inte befruktning sker. En del katter löper bara 2-3 gånger per år.
 
Manx. Kattras utan svans, förorsakad av en myterad gen.
 
Maskning. Innebär att vissa raskatter, t ex siames, bara får färg på de yttersta delarna av kroppen s k "points" (mask), ansikte, öron, tassar och ben samt svans.
 
Medaljong. En liten fläck av vitt pälshår på exempelvis bröstet hos en färgad katt. Betraktas som ett fel hos raskatter.
 
Mendelklyvning. Egenskaper som nedärvs med ett eller ett fåtal anlagspar som har dominant och recessiv verkan uppvisar en bestämd fördelning av avkomman på olika typer. Så ger exempelvis parning mellan individer som är heterozygota i ett bestämt genpar för färg en fördelning av avkomman med 3/4 av den dominanta genens färgtyp. Kyvningsantalet är då 3:1, s k monohybrid klyvning. Vid flera samverkande genpar uppstår andra proportioner mellan de typer som bestäms av medverkande gener. Egenskapers fördelning i bestsämda propotioner hos avkomman som en följd av dess typer av nedärvning kallas för mendelklyvning.
 
Mink. En färgad kropp med återhållsam maskning, det karaktäristiska mönstret hos tonkanesrasen, en kombination av de pointade och sepiabruna mönstren. Se även Pointad och Sepia.
 
Mitted. Pälsmönster markerat med vitt på tassar, haka, bröst, mage och bakben.
 
Mittens. Vita framtassar på en färgad katt eller en bicolour, som vanligtvis slutar under fotleden. Kallas också "sockor" på svenska ("gloves" på engelska).
 
Mjölk. Ska man inte ge katten eftersom det ofta kan förorsaka diarré. Ta istället kaffegrädde som du blandar med lite vatten eller köp så kallad "kattmjölk", Vuxna katter klarar sig helt utan mjölk.
Monohybrid. Heterozygot i ett allelpar. Heterozygot i två par kallas dihybrid osv.
 
Mosaikmönster. Innebär slumpartat fläckiga eller spräckliga pälsfärger, som till exempel sköldpadd
 
Mutation. Plötslig förändring av en gen så att den får ändrad inverkan på en eller flera egenskaper. Aveln med sällskapsdjur är rik på exempel där man tillvaratagit mutaioner för att genom avel skapa bestämda rastyper. Många färg- och hårlagsvarianter, bulldogsnos, taxbenthet, stubbsvans, dvärgväxt m fl är exempel på raskaraktärer grundade på mutationer. Mutationer sker ständigt och flertalet är skadliga för individen på ett eller annat sätt. Några ger dock fördelaktig verkan och utgör grunden för biologisk utveckling och bildande av nya arter.
 
Mutant.Individ vars egenskaper avviker från det normala därför att någon av dess gener har drabbats av en mutation.
Topp. 
Naturlig urval. Det naturliga urvalet verkar genom att de till miljöförhållandena bäst anpassade individerna överlever och fortplantar sig så att deras arvsanlag överföres till kommande generationer se också artificiellt urval).
Topp. 
Non-agoutihår. En enfärgad, icke randig (solid) pälsfärg som skapar enfärgade eller solida pälsfärger, eller de mörka områderna på en tabbypäls.
 
Odd-eyes. Katt med olikfärgade ögon.
 
Orientalisk typ. En kroppsform som är tubformad, har höga ben och är finlemmad.
 
Outcross. Se Utparning.
 

Parningssystem. Plan för parning efter bestämda regler. Parningssystem kan gälla systematiska program för linjeavel eller korsning mellan raser. De kan också avse andra systematiska val av parningspartner, ex lika med lika eller parning av extremtyper med varandra osv.
 
Piebald. Ett pälsmönster som framhäver vitt med någon annan färg eller något mönster.
 
Pointad. Pälsmönster med ljusfärgad kropp markerad med mörkare nyanser på kroppens yttersta punkter, öronen, nosen, tassarna och svansen, vilket först blev känt hos siamesrasen. Se även Mink, Sepia, Colourpoint och Sköldpaddspoint.
 
Polydactyl. En genetisk mytation som orsakar extra tår på kattens tass.
 
Population. Begreppet population används i avelssammanhang för att beteckna en grupp individer som paras inbördes.
Topp.
Ras. En population där individerna uppnått viss genetisk likformighet (se population). En ras anses normalt etablerad först efter minst 5 generationers sluten parning inom den grupp individer som utgör bas för den nya rasen.
 
Rasavel. Parning mellan indiver inom en ras.
 
Raskattsförbund. En godkänd organisation som registrerar enrasiga katter.
 
Rasren. En katt som härstammar från oblandade föräldrar inom en enda godkänd ras.
 
Rasstandard. En beskrivning av de ideala karaktärsdrag som alla katter i en ras bedöms efter.
 
Recessiv gen. Gen vars verkan kan förtryckas av en annan gen, som då kallas dominant. Recessiva gener ger därför sin verkan på egenskaperna först som par i homozygot tillstånd (se också dominans).
Topp.
Rex. En term för all slags mutation som ger upphov till lockig päls. Pälsen har inga täckhår men en mjuk, lockig underpäls.
 
Rynklinjer i pannan. Mörka linjer som formar ett M på kattens panna.
 
Selektion. Se avelsurval.
 
Slumpparning. Parningsystem där partner väljs slumpvis ur populationen. Vid slumpparning i större populationer förblir genfrekvenserna, och därmed också djurstammens egenskaper, oförändrade. I små populationer uppstår förskjutningar i genfrekvenser trots slumpparning, se genetic drift. Slumpparning används i huvudsak för att upprätthålla genetiskt oförändrade kontrollpopulationer vid vetenskapliga experiment.
 
Semiletal. Till hälften dödlig. T ex ett similetalt anlag är Manxanlaget som ger svanslöshet. Anlaget är dominant varför man ej kan para två Manxkatter eftersom ungarna blir så gravt missbildade att de dör redan på fosterstadiet.
 
Sepia. Brun pälsfärg där den mörkaste färgen begränsas till huvud, lemmar och svans medan kroppen har en något ljusare nyans i samma färg.
Topp.
Urvalseffekt. Den förändring i medelvärdet för en egenskap som åstadkommes mellan två generationer genom avelsurval.
 
Urvalsmetoder. Valet av avelsdjur kan ske enligt olika metoder såsom slumpurval, tröskelurval eller indexurval.
Slumpurval innebär i princip lottning av föräldrardjur. Metoden ger ingen urvalseffekt och används för att hålla en djurstam genetiskt oförändrad över flera generationer.
Tröskelurval innebär att ett lägsta accepterat värde sätts för var och en av de egenskaper som urvalet skall omfatta. Individer med en eller flera egenskaper under fastställda värden utesluts ur aveln.
Indexurval baseras på ofta komplicerade beräkningar av ingående egenskapers ärftliga variation och genetiska samband. Egenskaperna vägs sedan samman till ett enda tal, ett index. I mer avancerade former av urvalsindex används information om individen själv sammanvägd med bedömning av släktingar egenskaper. Hänsyn tas då också till graden av släktskap.
 
Utavel. Avel med djur som är mindre besläktade än genomsnittligt för stammen. Utavel används ofta som beteckning för parning mellan djur från olika avelslinjer i ett linjeavelsprogrem (se linjeavel). Beteckningen utavel används ibland felaktigt som motsats till rasavel.
 
Utklyvning. I egenskaper som styrs av anlag med enkla dominansförhållanden kommer parning mellan heterozygota föräldradjur att ge avkomma av minst två skilda typer. De som får minst en dominerande gen liknar föräldrarna i egenskapen. Andra avkommor får den recessiva genen i dubbel uppsättning och avviker då från föräldrarnas fenotyp. Detta uppdykande av avvikande fenotyper kallas utklyvning. Den homozygot recessiva fenotypen bildas i bestämda proportioner, se monohybrid och dihybrid klyvning.
Topp.
Variation. De olikheter som finns i egenskaper mellan individer i en djurstam. Variation kan vara orsakad av olika miljöförhållanden och av skillnader i arvsanlag hos individer. Man skiljer mellan fenotypisk variation (summan av olikheter beroende både på miljöeffekter och arv och genotypisk variation olikheter i fördelning av arvsanlag. Den genotypiska, eller ärtliga, variationen uppdelas i kvalitativ och kvantitativ nedärvning.
 
Viltfärg. Används ofta som betening på en viss sort gener som ger ett bestämt färgmönster i pälsen, en enhetlig mörkare bottenfärg kombinerad med ett band med ljusare färg strax under pälshårens spets.
 
Vitalitet. Livskraft. Individer som är heterozygota i många genpar visar ofta en överlägsen vitalitet jämfört med individer som homozygotiserats genom ras- och inavelsprogram av skilda slag, se heterosis och korsningseffekt.
Topp.
X-kromosom. Honlig könskromosom, se kromosom.
 
Y-kromosom. Hanlig könskromosom, se kromosom. 
 
Zygot. Befruktad äggcell. Termen zygot återkommer i homozygot och heterozygot och anger då att den befruktade äggcellen har identiska respektive olika aller i vissa angivna genpar.
 
Återkorsning. Avelsmetod inom korsningsavel där avkomman paras med djur av endera föräldrarasen.
 
Ärftlighetslära. Läran om hur egenskaper fortplantas från föräldrar till avkomma, genetik. Se också avelslära.
 
En del är hämtat ut "Katter, bilder, historia, fakta" resten källa okänd!

Tillbaka

© www.brittligan.se